5.12.2011

Jag har verken haft tid eller lust att skriva i "Inas" blogg den senaste tiden..
Men när man är inne på andra hundbloggar eller bloggar överhuvudtaget så börjar man sakna bloggandet lite grann..

Det har hänt ganska mycket i mitt liv det senaste året..
Nytt jobb, ny sambo och nytt boende är dem största förändringarna.. Just nu bor jag med Tobbe och Divo i ett hus i Gnesta.. Ganska otippat att jag hamnade i Gnesta med tanke på att jag ,sedan jag var 15 sakt att jag ska bo inne i stockholmstad när det väl är dax att flytta.. 
Men människor förändändras och därmed jag också och jag skulle nog inte kunna byta bort det här mot nånting annat som det känns nu.

Dessutom har jag alltid haft som regel att killar jag träffar ska vara max 5 år äldre än mig och barnfria.. men nu sitter jag här , ganska stor ålders skillnad mellan mig och Tobbe + att han har en son. Men jag trivs ändå.
Det har visat sig att åldern inte har någon betydelse och att det faktiskt bara är en siffra. Jag är så otroligt glad över att jag träffade honom för han är helt underbar på alla sätt och vis!
Dels har vi hundintresset ihop och det är ett stort pluss men också att han har lärt mig mycket och fått mig att växa som person. Vi kompletterar varandra på många sätt, han har sina intressen, jag har mina, vilket gör att man inte tröttnar på varandra.. det tror jag är en viktig grundsten i ett förhållande. Han äger också världens vackraste OCH snällaste dobermannhane som heter Il Divo ;) Ina är mer än nöjd kan man säga !

Innan jag träffade Tobbe så var jag nog lite för överbeskyddande när det gäller Ina med tanke på hennes tidigare operationer osv.. Jag har i princip inte låtit henne leka med någon stor hund sedan operationerna men när hon skulle bo ihop med Divo så var enda alternativet att släppa ihop dem och låta dem själva skapa en lekrelation som fungerade och det har dem gjort. Visst får man bryta dem ibland men mestadels fungerar det utmärtkt :)
Sen har jag varit försiktig med att släppa Ina i skogen men där har jag också fått bita mig i läppen och inse att hon är frisk och därmed måste få vara hund. Jag är däremot noga med att värma upp henne i koppel innan jag släpper henne och att aldrig släppa henne lös tillsammans med Divo för det slår över. Hon lever verkligen upp nu och är en lycklig och trygg vovve. <3
Hon har regler och rutiner i sitt liv nu och det behöver hon. Ina hade sina issues mot nya människor förut och litade inte alls på dem men det är i princip helt borta. Hon är lugnare och mer tillmids och blir glad när det kommer folk hem till oss.

Det här var iaf en liten uppdatering på vad vi gör nuförtiden och det lär komma mer!
Ha en fortsatt trevlig kväll, nu ska jag laga till lasagne för magen kurrar!


Kommentarer
Postat av: Madde

Härligt att höra att ni trivs och att Ina är frisk och faktiskt kan busa och leva som vilken hund som helst idag ! Tack vare all rehab som du lagt ner på din fina hund :-) Hoppas vi ses snart ! Kram

2011-12-09 @ 07:21:19
URL: http://dobvoyage.kennelfakta.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0